När AI börjar skriva journalen blir läkarens roll tydligare – inte mindre

Se inspelningen av webbinariet längre ner på sidan.

När AI börjar skriva journalen blir läkarens roll tydligare – inte mindre

En läkare avslutar en konsultation, vänder sig mot och kan se patienten i stället för att vända sig mot skärmen. Samtalet har redan omvandlats till ett strukturerat journalutkast. Detta är ett av de första konkreta sätten som artificiell intelligens medverkar själva konsultationen – inte som beslutsstöd, utan som en del av dokumentationsarbetet.

– Vi ser att arbetssättet förändras när AI tas i bruk i när man dokumenterar. Läkaren börjar inte längre med ett tomt dokument, utan med ett förslag som måste bedömas och kvalitetssäkras aktivt, säger Anne Bøgh Fangel, Director Customer Engagement and Innovation på Omilon. Detta ser vi i implementeringar i Norge, Sverige och Danmark.

Erfarenheterna från de första kliniska implementeringarna visar att den största nyttan inte nödvändigtvis är tidsbesparingen. Den ligger i hur konsultationen upplevs – i ökad närvaro, mer konsekvent dokumentation och minskad administrativ belastning för läkaren.

Journalen skriver inte sig själv

AI-baserade dokumentationsverktyg, ofta kallade ambient scribe, kan lyssna på samtal och föreslå färdiga journalanteckningar. Tekniken har snabbt blivit bättre och många upplever att den kan minska en betydande administrativ belastning.

Samtidigt uppstår en ny arbetssituation.

Där läkaren tidigare skrev journalen från grunden börjar arbetet nu ofta med att bedöma och kvalitetssäkra ett förslag genererat av en AI motor.

AI kan strukturera och formulera, men den kan inte bedöma klinisk relevans eller tolka medicinsk osäkerhet. Den professionella bedömningen och det slutliga godkännandet av journalen ligger fortfarande hos läkaren.

– Tekniken kan återge det som sägs, men den förstår inte nödvändigtvis vad som är medicinskt viktigt. Det professionella ansvaret för bedömningen och den slutliga journalen ligger fortfarande hos läkaren, säger Anne Bøgh Fangel. – Så är det också i praktiken. Lösningen används som ett stödverktyg, medan det kliniska omdömet förblir läkarens ansvar.

När sättet att dokumentera blir synligt

En effekt som ofta blir tydlig vid implementering är att sättet att dokumentera varierar mer än man tidigare varit medveten om. Olika kliniker kan ha olika uppfattningar om vad som är tillräckligt precist, relevant eller strukturerat.

När dokumentationen struktureras mer enhetligt genom användning av samma lösning blir behovet av en gemensam förståelse tydligt. Tekniken kan inte – och ska inte – anpassas individuellt till varje enskilt sätt. Den förutsätter en viss grad av enighet om vad som är god dokumentation.

– Detta ser vi tydligt när lösningen tas i bruk i nya miljöer. Skillnader i sättet att dokumentera blir synliga, och det ger en bra utgångspunkt för professionella diskussioner om kvalitet och struktur, säger Bøgh Fangel.

En mer konsekvent sätt att dokumentera gör journalen lättare att läsa och använda för andra. Det stärker samarbetet, ger bättre beslutsunderlag och kan bidra till mer sammanhängande patientförlopp.

Ojämn kvalitet i journalföring är inte bara ett praktiskt problem – det kan också få betydelse för patientsäkerheten.

Ett teknologiprojekt som egentligen inte handlar om teknik

Många vårdverksamheter börjar med att testa AI i små pilotprojekt. Ofta fungerar tekniken bra. Ändå stannar många initiativ där.

Orsaken är sällan enbart tekniken, utan komplexiteten i kliniskt arbete.

Arbetsprocesser, ansvar och arbetssätt har utvecklats under många år. När AI introduceras påverkar den hur konsultationer genomförs, hur information bedöms och hur dokumentation skapas.

– De verksamheter som lyckas bäst är de som ser detta mer än en teknisk införing. Det handlar om arbetsprocesser, ansvar och professionella arbetssätt, säger Bøgh Fangel.

Det innebär att implementering inte bara handlar om att ta i bruk ett nytt verktyg. Det handlar om att integrera tekniken i klinisk praxis på ett sätt som stärker – inte försvagar – den professionella kvaliteten.

Det kräver involvering av kliniker, tydliga ansvarsbeskrivningar och löpande justeringar.

Etisk AI avgörs i vardagen

Diskussionen om etisk användning av artificiell intelligens handlar ofta om integritet, datasäkerhet och reglering. Detta är viktiga förutsättningar.

Men de mest avgörande etiska frågorna uppstår i praktiken.

Påverkar tekniken hur läkaren lyssnar på patienten?
Påverkar den vad som dokumenteras?
Påverkar den hur kliniska bedömningar formuleras?

Etiskt ansvarsfull användning av AI handlar därför inte bara om hur tekniken utvecklas, utan om hur den används – och av vem.

– Etisk användning av AI handlar i stor utsträckning om hur den används i den kliniska vardagen. Läkarna måste fortfarande ha ett aktivt ägarskap av dokumentationen, säger Bøgh Fangel.

Det innebär att behålla ett aktivt professionellt ägarskap över sättet att dokumentera, även när delar av arbetet automatiseras.

Värdet uppstår över tid

De största vinsterna med AI i dokumentation ligger inte nödvändigtvis i den enskilda konsultationen, utan i summan över tid.

Mer konsekvent sätt att dokumentera kan ge bättre grund för samarbete, tydligare kommunikation och mer effektiv uppföljning av patienter.

Men detta sker inte av sig själv.

Det kräver medveten implementering, professionell förankring och en vilja att justera praxis under resans gång.

– De läkare som får mest värde är de som använder tekniken aktivt och samtidigt behåller en medvetenhet om sitt professionella ansvar. Tekniken kan stödja, men den kan inte ersätta kliniskt omdöme, säger Bøgh Fangel.

Artificiell intelligens kan stödja kliniskt arbete. Den kan frigöra tid och minska belastningen.

Men den kan inte ta över det professionella ansvaret.

Det kommer fortsatt att ligga hos vårdpersonalen – även när delar av dokumentationen automatiseras.