2021-11-19

Ny undersökning tar temperaturen på trivsel inom vårdsektorn: Utbrändhet bland klinisk personal är ett utbrett men inte oundvikligt problem.

Enligt en ny studie utförd av den amerikanska non-profit organisationen HIMSS är vårdpersonal i en rad länder, däribland Sverige, utsatta för en så pass stor arbetsbelastning att de riskerar att bli påverkade av stressen – också kallad ”clinical burnout”. Studien pekar emellertid på möjliga lösningar på problemet. Exempel på lösningar är ett mer systematiskt fokus på work-/lifebalans och digitalisering av arbetsprocesserna i förhållande till dokumentationsarbetet.

Att vårdsektorn är under hård press är ingen nyhet. Det var den redan innan coronapandemin intog landet.
Nu, med en allt mer åldrande befolkning är pressen dessutom förstärkt med bland annat ett ökat krav på dokumentation och löpande organisatoriska förändringar. Detta har medfört att vårdgivande personal är tvungna att jobba ännu hårdare för att få bukt med arbetsbelastningen.

I HIMSS nya studie har man genom intervjuer med vårdgivande personal fått en ny bild av hur utbredd stress och utbrändhet bland kliniker faktiskt är. Rapporten visar på olika orsakssamband och hur Covid-19 pandemin har på verkat den hårt utsatta sektorn.

 

97-99% har varit drabbade av stress eller utbrändhet

Det råder inga tvivel om att utbredningen av stress och utbrändhet inom vården är påtaglig. I studien svarar 97% av läkarna och 99% av sjuksköterskorna att de har upplevt utmaninag med stress eller utbrändhet under sitt yrkesliv. Studier baserade på självrapportering medför också en risk för underrapportering. I analysen har man också undersökt utbredningen av arbetsveckor på mer än 40 timmar. Tidigare studier visar på sammanhanget mellan arbetsveckor om mer än 40 timmar och en ökad risk för ”frenetic” utbrändhet. Med ”frenetic” åsyftas person som offrar sin egen hälsa och privatliv för arbetet. Den nya undersökningen visar att 88% av de tillfrågade läkarna upplever att de har arbetsveckor som överstiger 40 timmar. 43% av de tillfrågade sjuksköterskorna säger det samma.

 

Orsakerna är många, men den största faktorn är dokumentationstid.

Enligt studien finns det en mängd olika faktorer som spelar in till den ökande utbredningen av utbrändhet. Bland dessa finns upplevd ostabilitet och osäkerhet som en följd av omsättning bland personalen, överväldigande patientbehov, låga löner i kombination med dålig återkoppling från chefer, samt en dålig work-/lifebalans med långa och oförutsägbara arbetstider. Den största faktorn är derimot den stora mängden byråkratiska arbetsuppgifter i form av administrativt arbete och klinisk dokumentation.

82% av läkarna och 73% av sjuksköterskorna som intervjuats i Europa menar på att en administrativa bördan till följd av klinisk dokumentation i stor grad bidrar till utbrändhet bland personalen.

Sedan Covid-19 pandemin bröt ut har påverkan från ovan nämnda faktorer ökat. 88% av de tillfrågade svarar att pandemin har förstärkt känslan av utmattning och utbrändhet.

 

Konsekvenserna drabbar inte bara den enskilde

När en så stor andel av vårdgivande personal antingen är drabbad av eller befinner sig i riskzonen för att bli utbränd så är det inte bara en indikation på den enskilde individens trivsel. Konsekvenserna sträcker sig långt utöver de enskilda fallen och kan påverka kvaliteten på vården i stort.

Klinisk utbrändhet kan beskrivas som en utmattningskänsla, avsaknad av energi, en mental distans till arbetet och reducerad effektivitet. Utbrändhet kan drabba vårdpersonalens uppmärksamhet, minnesfunktioner och andra primära funktioner som kan resultera i feldokumentation och felbehandlingar. Utbrändhet har med andra ord negativa konsekvenser för kvaliteten av vården patienterna får.

Det är också en risk att de kan uppstå en negativ spiral är en på avdelningen drabbas och arbetsbördan överförs på kollegorna som i sin tur åläggs ännu mera press.

 

Ett allvarlig men inte oundvikligt problem

Ökad utbredning till trots, studien pekar på att utbredningen av utbrändhet och de allvarliga potentiella konsekvenserna för vårdsektorn kan reduceras. Utöver organisatoriska åtgärder och förbättringar av work-/lifebalansen pekar analysen i stort på att lösningen ligger i att reducera tiden som läggs på administrativa arbetsuppgifter.

I studien framhävs utvecklingen av talteknologi som en lösning för att frigöra mer tid som idag läggs på dokumentation. Tid som sparas in på byråkrati som hellre kan läggas på patienterna.

 

Teknologin rymmer potential för bättre vård – givet att den implementeras på rätt sätt.

Bland de tillfrågade finns det en bred enighet om att de tekniska lösningarna inte bara har potential för att avlasta den kliniska personalen och därmed reducera risken för upplevd stress och utbrändhet. Det kan också bidra till en ökad kvalitet på den utförda vården. Exempelvis kan teknologin bidra till att stärka patientsäkerheten, säkerställa större effektivitet och ge en ökan insikt i sambanden mellan symptom och behandling av dessa.

För att ny teknologi skall kunna reducera stress och inte bara bidra till den, måste teknologin implementeras på ett sånt sätt att den är anpassad för existerande arbetsprocesser.

 

En utmaning som kräver flera åtgärder

Som leverantör av taligenkänningslösningar till den nordiska vårdmarknaden är vi i ständig dialog med vårdpersonal. Vi får ofta beskrivet för oss utmaningarna med ökade krav på dokumentation i arbetet. Omfattningen av utbrändhet bland vårdpersonalen är ändå större än förväntat. Den visar att vi kommer få stora utmaningar i framtiden om inte åtgärder införs omgående.

Det är inget tvivel om att utbrändhet bland vårdpersonal är ett underbelyst område. Detta hänger troligtvis samman med komplexiteten i de många faktorerna som spelar in. Men som samhälle har vi inte råd att låtsas som ingenting bara för att vi möter ett komplext orsakssammanhang.

 

Begreppsförklaring:

HIMMS använder följande definition av klinisk utbrändhet i ICD11 (International Classification of Diseaces)

-       En känsla av utmattning och avsaknad av energi

-       Ökad mental distans från sitt arbete. Ökad känsla av negativitet och cynism relaterat till arbetet.

-       Minskad yrkesmässig effektivitet.

 

Om studien

Studien ”HIMSS & Nuance Communications, Whitepaper; From overload to burnout: What clinicians think, 2021” är framtagen av HIMSS och Nuance Communications för att sätta fokus på utbredningen av stress och klinisk utbrändhet bland vårdpersonal samt avslöja de faktorer som påverkar. Målet har dessutom varit att undersöka i vilken grad Covid-19 har förstärkt dessa faktorer.  

Urvalet på 416 respondenter har besvarat ett frågeformulär online. Respondenterna fördelas över följande länder: Australien, Storbritannien, Tyskland, Frankrike, Nederländerna, Belgien, Sverige, Norge, Danmark och Finland. Det har också genomförts kvalitativa intervjuer med 27 respondenter.

 

Omilon logotype

Du kan läsa hela rapporten hos Nuance

Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används även för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Acceptera”.

Personuppgiftspolicy